Boende
Vad är att bo bra? Stort och lyxigt eller mysigt och ekologiskt? Att bo i en liten lägenhet är ekologiskt eftersom det går åt mindre energi åt att värma den. Att bo tillsammans med andra kan vara trevligt och är miljövänligt om man delar på kök och andra gemensamma utrymmen.
För den som vill veta mer än vad som står här, besök gärna denna förteckning över ekobyar och kollektivhus.
Just nu byggs en massa sk passivhus i Stockholm, det innebär att husen är väldigt energisnåla. Håll utkik efter passivhuslägenheter i Hökarängen och i Beckomberga. I Västertorp byggs också lågenergihus.
Ekologiskt boendeEkologiskt boende
På 1980- och 90-talen byggdes flera så kallade ekobyar runtom i Sverige. I dessa ska man helst använda förnybar energi såsom solvärme, bergvärme, pellets, ved och vindkraft. Avfall ska sorteras och komposteras och avloppet ska återföras till naturen då det innehåller nyttig växtnäring. Husen ska byggas på ett miljöanpassat sätt och det ska finnas gemensamma lokaler och mötesplatser för de boende. I Stockholm finns ekobyn Understenshöjden och EKBO.
Många ekobyar och ekohus har startats av de boende själva. Den som vill kan ta ju initiativet själv tillsammans med likasinnade vänner och starta en ekoby.
EKBO: Ekologiskt och Kollektivt Boende i Orhem (Gebers)
Gebers Konvalescenthem har byggts om till ett ekohus med 32 lägenheter, gemensam matsal med mera. I huset finns torrtoaletter med urinseparering, byggmaterial har återanvänts och man försöker leva ekologiskt. Lägenheterna i Gebers Konvalescenthem är bostadsrätter och kan köpas. Vill man hålla sig informerad om när en bostad säljs eller vilka aktiviteter som pågår i Gebers kan man bli medlem i EKBO:s vänner genom att betala in 50 kr till Föreningen EKBO, postgiro nr. 839 54 46-1.
Adress: Föreningen EKBO, Gebersvägen 24, 128 65 Sköndal.
Hammarby sjöstad
I stadsdelen Hammarby Sjöstad har man infört flera olika typer av åtgärder för att minska den negativa miljöpåverkan. Biogas utvinns från soporna, lägenheterna har värmemätare och det finns solfångare och solceller på vissa hus. Det finns flera tusen lägenheter i Hammarby Sjöstad, en del är bostadsrätter och andra hyresrätter.
Kvarteret Palsternackan
Kvarteret Palsternackan är ett ombyggt pensionärshem i Enskede från 1960-talet med 51 lägenheter (de flesta radhus) på 1-5 rok. I området har man kompost, källsortering och urinseparerande toaletter med mera. Kvarteret Palsternackan är inget kollektivt boende. Bostäderna har ombildats från hyresrätter till bostadsrätter. Om intresse finnes för att bo där får man med andra ord ha koll på när ett radhus eller en lägenhet säljs där.
Understenshöjden
Är en ekoby i Björkhagen med 44 radhus. Husen som byggdes 1990 har flera miljölösningar, till exempel solfångare, flispanna för uppvärmning, urinseparerande toaletter och källsortering. Radhusen är bostadsrätter som säljs på marknaden. Arbetsgrupper tar hand om flispannan, gemensamma inköp, bilpool och andra för området gemensamma angelägenheter. I området finns gemensam lokal och det ordnas bland annat gårdsfester.
Adress: Understensvägen i Björkhagen.
Kollektivhus och kollektiv
Syftet med kollektivhus är att skapa ett trivsamt boende med större gemenskap. Gemensamt matlag gör att mindre tid går åt hushållsarbete. Kollektivhusboende är också mer resurssnålt än vanligt boende eftersom gemensam matlagning och delade utrymmen minskar energibehovet. Många kollektivhus satsar också på komposter och KRAV-märkt mat.
För den som vill veta mer om kollektivhus finns sajten kollektivhus.nu.
Ett sätt att bo miljövänligt på är att dela en lägenhet eller ett hus med några vänner eller bekanta. Kollektivkontakten är ett forum på nätet som kan hjälpa dig att hitta ett kollektiv att bo i eller att hitta boende till det kollektiv du har eller vill starta.
Fristads kollektivhus
Fristads kollektivhus ligger nära Solvalla och har 133 lägenheter för alla åldrar. Det kan finnas platser i kollektivhuset för den som är intresserad. Bostäderna är hyresrätter som förmedlas via Svenska Bostäder.
Adress: Klockljung Cervins väg 19B. 163 42 Spånga. Tel: 36 83 46. Fax: 619 00 88.
Kollektivet Cigarrlådan
Cigarrlådan är ett kollektivhus i Hökarängen som består av 6 ettor, 11 tvåor, 3 fyror och en trettonrummare på 320 kvm som kallas för "storfamiljen". I kollektivet finns ett matlag där de boende måste delta. Då och då hålls det stormöten där alla boende deltar. Kollektivet försöker vara miljömedvetna genom att köpa ekologisk mat, kompostera och sortera avfall. För att få bo i Cigarrlådan måste man köa ett tag.
Adress: Kollektivhuset Cigarrlådan, Tobaksvägen 22-26, 123 57 Farsta.
Kollektivhuset Färdknäppen
Färdknäppen är ett kollektivhus på Södermalm för de som är +55. Kollektivhuset har bland annat matlag, egen trädgård och studiecirklar. I kollektivhuset finns 43 lägenheter, gemensamt kök, matsal, allrum med bibliotek, hobbyrum, samkvämsrum, takterass, motionsrum, bastu med mera. De boende får inte ha barn som bor hemma. Man kan ställa sig i kö när man har fyllt 40 år. För att få bo i kollektivet krävs att man vill delta i det gemensamma livet.
Adress: Fatburs- och Timmermansgatan.
Kollektivhuset Kupan
Kupan är ett kollektivhus i Älvsjö centrum med 52 lägenheter. Det är en HSB-förening, vilket innebär att lägenheterna är bostadsrätter som kan köpas. Kupan har också en kollektivhusförening som har gemensamma aktiviteter, till exempel middag fem dagar i veckan. I huset finns flera gemensamma utrymmen. Nya medlemmar är välkomna!
Adress: BRF och KHF Kupan, Solberga Ängsväg 17, 125 44 Älvsjö. Tel: 86 15 78.
Kollektivhuset Sockenstugan
Sockenstugan är ett kollektivhus i Kärrtorp med 44 lägenheter på 1-3 rum samt en tillbyggnad med gemensamhetslokaler. Området har egen sopsortering och komposter. Sockenstugans matlag har också ekologisk inriktning. För att bli medlem i kollektivhusföreningen Sockenstugan krävs att man har fyllt 40 år och att eventuella barn är utflugna. Familjebostäder är hyresvärd men kollektivhusföreningen förmedlar själva lägenheterna (Familjebostäder godkänner)
För att få spridning av ålder och kön i huset prioriteras för närvarande yngre och män. För att få flytta till Sockenstugan måste man vara medlem i kollektivhusföreningen. Som boende deltar man i matlag, sköter trädgård och städning av gemensamma utrymmen.
Adress: Statsrådsvägen 7-11, 128 38 Skarpnäck
Kollektivhuset Trekanten
Kollektivhuset Trekanten ligger i Gröndal/Liljeholmen. I kollektivhuset finns bland annat matsal och kök för gemensamma middagar två dagar i veckan, bastu, gymparum och hobbyrum. Boende deltar i gemensam matlagning och städning av trapphus och gemensamma lokaler. Gården har byggts om på ett miljöanpassat sätt. Lägenheterna är hyresrätter som förvaltas av Svenska bostäder, i dagsläget tar dock Svenska Bostäder inte emot anmälningar till Kollektivhuset Trekanten.
Kollektivhuset Tullstugan
Tullstugan är ett kollektivhus i Norra Hammarbyhamnen på Södermalm med 24 lägenheter (mest tvårummare men det finns också ettor, treor och fyror) och gemensamhetslokal med kök, matsal, TV-rum, lekrum och altan. Området har en kompost. De boende är med i matlag som serverar middag fyra dagar i veckan. Övriga gemensamma aktiviteter är bland annat en bokcirkel, föredrag, fester och kompostgrupp.
Prästgårdshagen
Prästgårdshagen är ett kollektivhus i Älvsjö som är öppet för alla familjetyper. I kollektivhuset finns 31 lägenheter samt stora gemensamhetslokaler. Den minsta lägenheten är på ett rum och kök och den största på fyra rum och kök. Bostäderna är hyresrätter och förmedlas via Familjebostäder.
Sven Markelius Kollektivhus
Sven Markelius kollektivhus är ett klassiskt funkiskollektivhus från 1935 med mathissar och daghem som då syftade till att minska hushållsarbetet för kvinnorna. Lägenheterna förmedlas via Svenska Bostäder.
Adress: John Ericssonsgatan 6, Stockholm. Tel (Svenska Bostäder): 598 610 00.
Finns det någon annan än du Birgitta som är med (aktivt!) i Nätverket Årstafältet? Jag tycker mig se varianter av detta inlägg överallt, undertecknade av dig. Jag bor själv bredvid Årstafältet och är positiv till att delar av fältet bebyggs (det har aldrig varit tal om att "bebygga hela fältet" som en del vill få det att låta som). Så gott som alla mina grannar är också positiva till bebyggelsen. Årstafältet är idag mest ett jättestort, otrivsamt blåshål. Det skulle kunna utvecklas till så mycket mer - en plats med både de bostäder som Stockholm så väl behöver - och fin natur!
Postat av Årstabo den 10 februari 2010
Svara på denna kommentar
vill leva ochh bo ekologiskt nu snarast något att hyra nu är förttio + vänlig hälsningar anne alé sarkkinen poet
Sockenstugan i Kärrtorp (se ovan) kan nog passa!
mvh
Sanna/Asfaltblomman
Postat av anneelina@passagen.se den 11 december 2009
Svara på denna kommentar
2001 Fick Stockholm en ny landskapspark!
Årstafältet, söderorts sista gärde skall enligt rådande detaljplan förvandlas till landskapspark med inslag av olika aktiviteter. I dagsläget är genomförandet av parken vilande. Sittande majoritet i Stockholm har istället gett Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utreda området för bebyggelse.
Nätverket Årstafältet! är av princip inte mot bostadsbyggande men vi anser att det finns lämpligare platser att bygga på. Vi vill även lyfta fram att det redan pågår och planeras för 3–5000 nya bostäder i området. Genom programmet för Årstastråket har man redan kommit fram till att Årstafältet är en förutsättning för den planerade exploateringen.
Nätverket Årstafältet! vill se Årstafältet utvecklas till en plats för rekreation och aktivitet med hänsyn till historik, djur och natur för boende i söderort och Stockholm. Sedan våren 2007 verkar Nätverket Årstafältet! för att fler skall hinna upptäcka Årstafältet och se potentialen i parken innan det är för sent. Nätverket Årstafältet! arbetar även på en vision för parken med förslagsvis omgärdande ekologisk bebyggelse. Nätverket Årstafältet söker kontakt med arkitekter, lanskapsarkitetkter, fler människor, föreningar och grupper som kan var intresserade. Vad drömmer ni om? www.arstafaltet.se
Postat av Birgitta Adolfsson den 18 april 2008
Finns det någon annan än du Birgitta som är med (aktivt!) i Nätverket Årstafältet? Jag tycker mig se varianter av detta inlägg överallt, undertecknade av dig. Jag bor själv vid Årstafältet och är positiv till att delar av fältet bebyggs (det har aldrig varit tal om att "bebygga hela fältet" som en del vill få det att låta som). Så gott som alla mina grannar är också positiva till bebyggelsen. Årstafältet är idag mest ett jättestort, otrivsamt blåshål. Det skulle kunna utvecklas till så mycket mer - en plats med både de bostäder som Stockholm så väl behöver - och fin natur!
- Årstabo, 10 februari 2010
Svara på denna kommentar
Välkommen till ekoguiden
Välkommen till asfaltblommans ekoguide. Här finner du allt mellan himmel och jord som är ekologiskt, reko, vintage och klimatsmart. Ekoguiden görs i samarbete med Föreningen Medveten Konsumtion.
Guiden är under uppbyggnad så alla detaljer är ännu inte finslipade. Hjälp oss gärna att finslipa guiden genom att komma med kommentarer och tips!
21 juni 2010
Att hitta öppningar - Miljöarbete i bostadsområdet
Att hitta öppningar, jag tror att det är kruxet med miljöfrågan. För ofta är det så lätt att luta sig tillbaka och bara vara bekväm som alla andra. Att ha en bil hemma till exempel, det är som att ha en godispåse i skafferiet. Den är så lättillgänglig att man nallar lite hela tiden.
Därför handlade min doktorsavhandling handlade om att hitta öppningar, små dörrar eller fönster som gör det lite enklare att avstå från godispåsen och välja morötterna istället. Som i Häxan och Lejonet där garderoben ledde ut till en annan värld, väl dold var den. Eller som viktväktarna där gruppen tillsammans hjälper varandra att välja morötterna. Ekonomipristagaren Ellinor Ostrom kallar det för "the commons". En annan tänkare sade dystert på 1970-talet att commons bara utnyttjades till det sista grässtrået eller den sista fisken, det allmännas tragedi kallas det för. Ellinor har sett beviset på att det inte behöver bli så.
Om vi har tilltro till varandra, känner till resursen och kollar att ingen av oss överutnyttjar den kan vi faktiskt förvalta den hållbart. Det finns flera exempel på hur man har gjort det i olika samhällen, tyvärr inte så ofta i vårt moderna. Det gäller att hitta öppningarna, tillfällena då vi faktiskt kan hjälpa varandra att välja morötterna eller garderoberna som leder oss till det hållbara samhället.
I min avhandling tittade jag på en sådan öppning, bostadsområdet. I bostadsområdet gör vi en massa saker som påverkar våra gemensamma resurser, våra commons. Tyvärr ligger dessa commons ofta långt borta, energin, vatten och inte minst varor transporteras långväga. Avfall och avlopp likaså. Vi ser inget av det där. Men i bostadsområdet har vi faktiskt möjlighet att påverka vårt resursuttag, vi har makt. Vi har också en gemenskap, den kan vara svag men vi känner ändå igen våra grannar lite grann. Vi har förvaltare som till justerar våra energisystem. Detta gäller i första hand ett flerbostadsområde. I villan är vi själva ansvariga för hela biten. Tänk om vi börjar i bostadsområdet, bor vi i en bostadsrättsförening kan vi besluta att vi sparar energi eller att vi inför ett bytesrum. I hyresområdet kan vi starta en lokalgrupp och prata med våran förvaltare. Vi kan också prata med varandra, vad kan vi göra för att leva och bo mer hållbart? Kan vi byta barnleksaker med varandra? Skulle vi kunna odla på gården? Kan vi justera värmesystemen så att de drar mindre energi?
I bostadsområdet kan vi känna viss tillit till varandra, den kan rentav öka med miljöarbetet, vi kan på ett positivt sätt hålla koll på varann så vi inte nallar för mycket godis och vi kan lära oss mer om våra commons. Vi har de nära commons som den egna gården, en resurs att utnyttja. Vi behöver lära oss mer om våra mer avlägsna commons, kanske kan vi besöka det lokala reningsverket eller värmeverket? Kanske kan vi börja fundera över varifrån de prylar vi köper kommer?
Mina doktorsstudier visade förstås att detta inte är enkelt. Det är svårt att engagera folk i bostadsområdet, många lever för sina landställen eller för något annat i livet. Vi har också sedan 1960-talet drillats av staten i att vi inte ska engagera oss i bostadsområdet, åtminstone inte om vi bor i villa. Enorma gröna gräsmattor som gröna öknar fyller våra förorter istället för odlingar och egenförvaltning.
Men att det inte är enkelt betyder inte att man ska ge upp! Jag tror att bostadsområdet är en bra öppning, där kan vi börja att bygga framtiden.
Glad Midsommar!
Kommentera inlägget
Asfaltblommans ekokarta
Här är en ekokarta över Stockholms schysta butiker och restauranger som visar namn och betyg på verksamheten. Kom gärna in med tips och recensioner!
Lånegarderoben: Modevisning med lånekläder
Den 20 februari invigdes Lånegarderoben med en spektakulär modevisning i Kulturhusets rulltrappa. Flera hundra ekofashionistas hade samlats.
Publicerad: 25 februari 2010
Lånegarderoben: Modevisning med lånekläder
Fredagen den 20 februari hade Lånegarderoben premiär. Under en spektakulär modevisning i Kulturhusets rulltrappa visades kläderna.
Publicerad: 25 februari 2010
Second hand: Gröna Villan i Örby är en skattkammare för medvetna föräldrar
I Gröna Villan i Örby är det helt och rent som gäller. Reportern Hanna Modigh Glansholm har besökt Stockholms största secondhandbutik.
Publicerad: 13 november 2009
Revery: En dröm i hållbarhetens tecken
I helgen öppnade ett intressant tillskott i hållbarhetens tecken. Lisa Axelsson har med sitt klädesmärke Revery skapat ett koncept med hållbarhet som genomgående trend.
Den senaste kollektionen heter Future Fantasmics och dessa dam- och herrplagg är gjorda i ekologisk bomull och jeansen av hampa. Jag får lära mig att hampa är mycket resursvänligt eftersom det behöver lite vatten för att växa. Denna hampa odlas i Pakistan. Andra material är vildsiden, och återanvända lakansbitar.
Publicerad: 5 november 2009
Vistelse på ekologisk gård: Att växa med naturen
Hur är det att vara volontär på en ekologisk gård? Asfaltblommans medarbetare Jessica Lestander har provat på att wwoof:a. Det innebär att hon tillsammans med andra volontärer har hjälpt till vid ett ekologiskt jordbruk.
Läs mer om hur man blir volontär på: www.wwoof.se.
Publicerad: 8 september 2009
Medvetet mode: Söta ekoklänningar och herrkläder vintage
Mycket flickaktigt men också en del vintage för den som gillar klassisk maskulin stil. Under den medvetna modehelgen på Nordiska Museet visades vårens schysta mode.
Publicerad: 9 april 2009
Recension: Fria själar av Nina Björk
Liberalismen, vår tids ledstjärna, men vart leder den oss? I Nina Björks doktorsavhandling skärskådas liberalismen utifrån texter av Locke, Mill och Benedictsson. Björks granskning visar på den liberala utopin där vi alla är fria själar - oberoende av andra människor och frigjorda från naturen. Hon ger inga svar men väl frågor att bära med sig.
av Susanna Elfors
Publicerad: 6 januari 2009
Reportage: Rent Mjöl i Latinamerika
Rent Mjöl är en kampanj som initierats av Latinamerikagrupperna och FIAN tillsammans med samarbetsorganisationer i Latinamerika. Genom kampanjen vill man arbeta för rättvisa handelsvillkor. Asfaltblommans Ida Svensson träffade Laura Purdy som är aktiv i Stockholms lokalgrupp och har lång erfarenhet av arbetet med Latinamerika.
Publicerad: 24 november 2008
Våga fråga: Asfaltblomman frågespalt
Vad betyder olika miljömärkningar? Finns det någon ekologisk köttersättning? Ekologiskt garn? Eller vad undrar du över?
Publicerad: 3 oktober 2008
Startskottet går inom kort för
kanonboendet Dunderbacken!
Vi är något att komma hem till.
Det är nu skarpt läge i vårt nybyggda hus i Axelsberg: lägenheterna håller på att fördelas.
Vår bogemenskap hör framtiden till ty isolering skadar och dödar. I vårt boende behöver man inte vara rik på pengar men gärna på nyfikenhet och livsglädje.
I grannskapet låg en gång Alfred Nobels dynamitfabrik. Enligt Hjalmar Mattson f.1865, Hägerstens gård, döptes stället av grannarna till Dunderbacken, emedan ?dom levde rackare där?.
Huset har sextioen moderna och fullständigt utrustade lägenheter. Vi hyr huset gemensamt och provar ett alternativt, kooperativt boende.
Hela första våningsplanet utgörs av gemensamma lokaler: kök och matsal, vardagsrum, gym, hobbyrum, tvättstuga och gästrum.
Varje medlem ingår i ett matlag med en arbetsinsats på några timmar var sjätte vecka. De andra kvällarna sätter man sig till dukat bord till en kostnad av ett par, tre kvällstidningar.
Vi är alla 40+ med utflugna barn. Några jobbar, några är pensionärer. Vi tänker verka för ett modernt boende: socialt, ekologiskt, demokratiskt och ekonomiskt.
Fräscha lägenheter, full integritet, men hemmet börjar innanför porten. Att hämta posten i morgonrock är okej. Man väljer kanske tv:n i allrummet, man vattnar blommor inne eller ute, man tar ett tag i köket. Utflykter, promenader, teaterbesök med mera organiseras lätt, och ofta prisvärt, när man bor på samma ställe.
Vi kommer att bli mycket gamla. Eftersom vi kommer att må bra. Gemenskap och trygghet, en hjälpande hand och kanske en kram, den ensamhet vi vill ha ska vara god och svalkande.
Med detta pressmeddelande inbjuder vi till kontakt med någon av nedan listade personer i vår Informationsgrupp. Med vår positiva nyhet - att kooperativet är bildat och att inflyttningsfasen snart stundar vill vi visa att det går att ordna. Att ha någon att komma hem till. Se även: www.bodunderbacken.se
Kerstin Laurin, kerstin.laurin@gmail.com
Aino Trosell, mail@ainotrosell.se
Nina Bauer, nina.bauers@hotmail.com
Mette Ramel, Mette.Ramel@byggtjanst.se
Elisabet Rudhe, elisabet.rudhe@gmail.com
Axel Otten, axelotten@hotmail.com
Postat av Aino Trosell den 18 mars 2010
Vad trevligt! Jag ska lägga in detta på listan också.
- Sanna/Asfaltblomman, 8 april 2010